Tulum

Originally uploaded by AgnesIsland.

Jag vet inte hur lång tid det kommer att ta innan min hjärna börjar fungera som den (inte) brukar, men det tar nog lite för lång tid att vänta ut den så det är lika bra att ignorera det här lite sega och ovilliga tillståndet. Har det med jet lag, med Iberias trångboddhet, med stark tequilakonsumtion eller med det faktum att göra att jag haft semester i rekordartade FYRA veckor? Vet inte, spelar ingen roll. (more…)

Sista dagen i Mexiko. Imorgon kväll flyger vi tillbaka till Berlin. Vi kom tillbaka till Mexico City i onsdags kväll och redan nu är näsan täppt och man låter som en förkyld 80-åring när man andas.

De olika platser vi har befunnit oss på sett ur det perspektivet, hur kroppen reagerar. Staden; huden svider en aning, torra ögon, trötthet efter ett par timmars promenad. Orkade inte se så mycket som jag hade velat.

Golfkusten; fuktig värme, plötslig längtan efter Mississippi-blues och en gungstol vid floden. Lugn, reduktion av alla omständigheter som inte har med mat och dryck att göra. Mjuk hud som öppnar sig och suddar ut sina gränser mot luften.

Karibiska havet; skarpa konturer, torr värme, absolut skillnad mellan ljus och skugga, mellan hud och luft och vatten. Doppad i salt. Omväxlande vatten och sol - där är vattnet, vågorna, skrämmande kraften, här är jag, lätt flöte och ljushyllt utsatthet.

La selva på slätten; här finns inget vatten, värmen är vänlig, om än torr, den fuktas varje natt av grönskans utdunstningar när temperaturerna sjunker till låga 15 grader. Behöver filt för första gången sedan Mexico City. Kvällarna tempererade, man kan börja tänka igen.

Chiapas låglandsdjungel; ännu mer fukt, faktiskt verkar allt här mögla och falla sönder inför mina ögon. Tung kropp och huden öppnas igen. Allt som behöver göras bör ske tidigt på morgonen. Vatten oumbärligt, kallt vatten. Kunde stanna här i en hängmatta vid ett vattenfall och aldrig ses igen.